Storify is a hot new tool in the US that lets users combine tweets, updates, pictures and videos into a “story” or stream of news. It’s been hot in cutting edge journalism circles for a while, and it got a big boost from the recent Occupy Wall Street demonstrations. It is the first way to turn the ephemeral social media stream into something more thoughtful and lasting.

Now Storify is not that big yet. And it is practically nonexistent beyond the world of tech bloggers, citizen journalists and some news organizations.  If you work in any sort of traditional communications, you can safely ignore it for years still. Heck, most non-consumer companies have barely figured out Twitter and Facebook, right?

Right. But don’t ignore Storify and platforms like it. Explore it.  Figure out how it works.  Think about whether it fits your clients or your communication needs. Here are five ideas right now.

Because we need to tell stories to make an impact, and these are the stories that are out there. These stories are about sharing and collaborating, which are the cornerstones of the social era. I don’t even like a Storify story that much. It feels choppy, and I have doubts whether tweets hold enough lasting value. But I am likely just old and wrong. If not Storify, curation will be at least part of the future.

It seems to me that events are the perfect place to start. With the Mobile World Congress kicking off in Barcelona, how many companies will keep a running story of their story? That is what Cisco did at an event last year.  It’s cool.

So follow the link below to a short and telling example on storytelling and Storify … told in Storify.

[View the story "Storytelling: Corporate Communication Series" on Storify]

Tablets were probably one of the first forms of written media – used to communicate anything from the fundamental rules to live by to stories of faraway places.

But people, always needing to improve things, looked for new ways to communicate their written messages – ways that were easier, quicker and, arguably, not as heavy. Cue paper. The printed press. Books. Digital media.

And here we are, back to tablets again.

Today’s tablets are used for a lot more than just writing or consuming messages. What was once a one-directional communication device – that goes for most forms of written media before the web – now has words, video, audio and social media working in tandem to tell a story. It’s a revolutionary way of communicating, especially when put into historical context; one that encourages the consumer to also be the disseminator of media. It challenges the traditional idea of message distribution and broadcast by encouraging user-created content and interactivity.

A recent study by Strategy Analytics found that tablet use currently accounts for 20 percent of weekly digital media consumption. The average user spends 1.5 hours a day browsing content and using other communication-based apps.

What does this mean for us as communicators?

It means the tablet user requires a different type of content – content that is specifically formulated for the device.

Pushing web content to the tablet won’t cut it. The tablet is about creating personalized experiences and building closer connections. Because that’s what today’s tablet is about after all – the experience.

Longer, more involved texts are appropriate as people spend more time with their devices. Interactivity needs to be integrated into our thinking about communication as personalization continues to be an important trend in social media.

The tablet presents us with new opportunities to develop progressive relationships between the communicator and audience, between the media we consume and the media we create. But will also continue to push our way of thinking of communication to new heights – a way of thinking that has already been challenged for some time, but will become more and more persistent as our relationship with tablets continues to change over time.

Webbplatsen, som kommer att få adressen vägenuturhatet.se, bygger på tiotusentals brev som Emerich Roth fått från elever som han genom åren föreläst för. Webbplatsen utgör en del av skolmaterialet ”Vägen ut ur Hatet”, som utöver webbplatsen består av lärobok, klassrumsövningar och filmer.

”En kan inte hjälpa alla, men alla kan hjälpa någon.”

– Syftet med den nya webbplatsen är att inspirera till tankar och diskussioner kring hur vi människor formas och fungerar tillsammans. Vår förhoppning är att webbplatsen ska skapa en förståelse för varför hat och främlingsfientlighet växer fram, och en insikt om hur detta kan motverkas – i ord och handling, säger Emerich Roth på frågan om varför Emerichfonden bygger en ny webbplats för ungdomar.

Om Emerich Roth

(Foto: Rolf Jönsson)

Emerich Roth kom till Sverige i december 1950 efter att ha överlevt nazismens barbari i fem olika koncentrationsläger. Han var med att starta Föreningen Förintelsens Överlevande i syfte att sprida kunskap – främst i skolor – om händelserna under andra världskriget och genom lärdom av historien inspirera ungdomarna, att aktivt arbeta mot hat, våld och främlingsfientlighet.

Sedan 1992 har Emerich Roth föreläst i skolor och har hunnit besöka cirka 1600 skolor över hela landet. 2012 lanserar Emerichfonden det nya skolmaterialet ”Vägen ut ur Hatet”: bok, klassrumsövningar, webbplats och sju filmer om hatets och våldets orsaker och mekanismer. Emerich Roth var också initiativtagare till Exit på Fryshuset, ett projekt som hjälper ungdomar hoppa av från destruktiva gäng.

Allmänna Arvsfonden står bakom finansieringen av projektet.

Projektgrupp JG Communication

Copywriting/ konceptutveckling Fredrik Karlsson	Interaktionsdesign/ konceptutveckling Laurence Zaccheus	Interaktionsdesign Elsa Gentry Kant	Art direction Christoffer Pertoft
Design/webbdesign Jessica Wiklund	Design/webbdesign Victor Karlsson	Informationsarkitektur Carl Nyrinder	Rådgivning webbkoncept Staffan Hesselbom
Projektledning Pelle Sunnerot	Kundansvar Ellinor Bergman

I think about many things. Swedes hopping like frogs around the Maypole. The winding maze of an Ikea store. And the amazing midnight sun in the summer.

I also think about powerhouse brands like Absolut, H&M and Ericsson—innovative companies born in Sweden and exported successfully all across the globe.

And I think about people. I work in the people business, creating strategies and coaching leaders to communicate their brand better. The Swedish culture and brand has its own challenges and advantages. But no matter what culture you are from, communication starts with you.

But first… do you know who the **** you are?

I’m going to be doing a lot of thinking in advance of the SM i Ekonomi and I’d love to know your thoughts! What do you think about Sweden as a brand?

När de senaste räckviddssiffrorna för tidningar och tidskrifter publicerades i förra veckan framstod en väldigt nischad tidning från Egmont Tidskrifter som den stora vinnaren: PC Gamer, som enligt mätningen når 63 000 läsare och därmed hade ökat sin räckvidd med hela 54 procent. Det betyder att nästan fem läsare läser varje nummer av tidningen.

Tidningens annonssäljare lär jubla. Marknadsavdelningen skulle nog ännu hellre se att tidningen sålde lite fler ex – för upplagan är inte lika imponerande: 12 800 ex (TS 2010). (Att det är just en tidning som handlar om spel på datorn är lite roligt i sammanhanget, men det är en annan femma.)

En annan, lite udda fågel i tidningsståndet, är också vinnare. Det är tidskrifternas svar på slow food rörelsen – tidningen Filter, som ökat sin räckvidd med hela 33 procent. (Upplaga 24 700, enligt TS 2010).

Upplaga och räckvidd. Två viktiga mått för alla som lever på att producera och sälja tidningar.

Upplagan är viktigast för marknadsavdelningen eftersom den står i direkt relation till hur mycket pengar tidningen drar in (och hur mycket den kostar att trycka).

Räckvidden är annonssäljarens främsta vapen. Hög räckvidd betyder att annonsen når många – och att annonserna blir både lättare att sälja och kan dra in en större peng till tidningen. Hur många som betalat för tidningen behöver annonsören inte bry sig så mycket om. Räckvidden är också viktigast för den som tänker på tidningens miljöpåverkan.

Poängen är att antalet läsare – om det är högt i förhållande till upplagan – sparkar undan fötterna på resonemanget om tidningars och tidskrifters miljöpåverkan i förhållande till ”klimatsmarta” nätpublikationer.

Länge har vi lurat oss att tro att tidningar på nätet är bättre för miljön. Men hur klimatsmarta är nättidningarna om man betänker hur många en papperstidning faktiskt når under sin livscykel?

För att jämföra nättidning och papperstidning måste man titta på hela livscykeln – tidningen från vaggan till graven, om man så vill.

Innehållet – orden och bilderna – i tidningen har samma påverkan på miljön, oavsett om de publiceras på papper eller på nätet. Här är resor den största miljöboven.

Sedan går produkterna isär – för givetvis kostar det på miljön att trycka en tidning. Pappersval (både var och hur det är producerat och vilken ytvikt, dvs hur tjockt pappret är påverkar), val av tryckpress, vilken elmix som används i maskinerna, allt detta påverkar hur klimatsmart en specifik papperstidning blir. Du kan som beställare av tryckta produkter välja både Svanenmärkt och FSC-certifierat papper (FSC=Forest Stewardship Council) och färger.

När tidningen är tryckt ska den distribueras. Generellt kan man säga att ju högre andel prenumeranter en tidskrift har desto bättre är den ur miljösynpunkt. En prenumererad tidning når ju sin läsare direkt, medan lösnummer ska mellanlanda i butik först – och där blir inte alla ex av tidskriften sålda. En tidning som flygs till sina läsare och tidningsstånd är naturligtvis en större miljöbov än en som fraktas miljövänligt.

När tidningen väl ligger hemma på soffbordet sjunker miljöpåverkan i takt med hur många läsare som läser den och hur länge de läser den. I genomsnitt läses en tidning av drygt tre personer. (Jämför med PC Gamer!)

På nätet kostar varje läsare och varje minuts läsning elenergi. Varje printad utskrift av en artikel du vill ta med dig, minnas eller dela med dig av kostar förutom elen din egen hemmaprinter också papper och färg.

När tidningens livscykel är över går den i pappersinsamlingen och bidrar till att nästa tidning kan produceras med återvunnet papper. Och det är här som papperstidningen knappar in på nättidningen – och på sin egen miljöpåverkan genom hela produktionsapparaten.

Pappersfibrer går att återvinna 5-7 gånger ger naturligtvis en betydande energibesparing. Det sparar inte bara träd (och därigenom all den energi som skogsindustrin förbrukar) att återvinna papper. Processen tillbaka till nytt papper kostar mindre elenergi om råvaran är återvunnet papper – och minst om det är just tidningspapper. Allt insamlat tidningspapper återvinns till tillverkning av nytt tidningspapper eller till framställning av mjukpapper.

I Sverige är vi bra på att samla in returpapper, 70 procent av vår papperskonsumtion. (Bara Schweiz, Tyskland och Japan har högre siffror.) Trots det importerar Sverige returpapper för att täcka behovet. Alla insamlade pappersförpackningar levereras till kartongbruk som tillverkar material till nya förpackningar, t.ex. nya cornflakes- och vällingpaket eller kartong för gipsskivor.

Slutresultatet. Ganska jämt skägg mellan papper och nät, faktiskt.

I arbetslivet finns också historier. Dessa kan visa vad företaget står för, överföra kunskap inom organisationen och skapa mening för medarbetarna. Det kan även ge ett mervärde åt företaget externt och locka kunder att välja just deras produkter och tjänster.

Genom så kallad corporate storytelling kan företaget förklara och synliggöra abstrakta saker som vision och värdeord. Det är nog så svårt att formulera i affärsplanen, men att kommunicera det utan att sätta det i ett sammanhang är dödsdömt.

– Storytelling är effektivt. En bra historia är enkel att komma ihåg, den  ger förståelse för företagets värderingar och låter sig gärna återberättas. Och detta till en kostnad som är bråkdelen av den för traditionell marknadsföring, säger Jenny Sköld*, seniorkonsult hos JG Communication med över 15 års erfarenhet av kommunikation.

Arbetet handlar om att hitta och paketera berättelserna som förklarar och synliggör vad företaget står för. Historierna kan handla om företagets grundare, om hur allt började eller en bra idé som sedan blev företagets storsäljare. Storytelling är bland de mest kraftfulla verktyg som finns för att visualisera det för andra.

Ta berättelserna kring Ingvar Kamprad och hans sparsamhet. Berättelser om hur han tar tunnelbana istället för taxi, trots att han har mer än råd. Om hur han skiner upp när det regnar för att Ikea då sänker priserna på paraplyer. Ikeas anställda är ambassadörer för företaget och vet mycket väl vad varumärket står för. Kommer de till jobbet med en Porsche får de – enligt en historia jag har hört – inte stå på personalparkeringen.

* Jenny Sköld har arbetade som strategisk konsult på JG Communication 2007 fram till den 24 april 2011 då hon påbörjade en tjänst hos Ericsson, som även är en av våra kunder.

Så får du till en bra historia:

1. Hitta guldkornen
   Leta brett så att du inte missar guldkornen! Ta fram historier om människor, produkter, händelser, framgångar eller motgångar. Det kan även handla om lokaler, relationer till orten och branschens utveckling.Ett sätt att hitta historierna är genom brainstorming, intervjuer eller fokusgrupper.
2. Gör ett urval
   Välj ut de berättelser som bäst stämmer överens med företagets värderingar. Forma berättelserna så att de blir tydliga bärare av det budskap du vill föra fram. Kom ihåg att det sällan finns en perfekt historia från början, man måste alltid arbeta med berättelserna.
3. Paketera berättelserna
   Bearbeta berättelserna så att de blir korta historier med en poäng. Paketeringen gör att historierna lätt kan återges i olika sammanhang, exempelvis i text, bilder, film eller ljud.
4. Använd historierna
   Historierna kan användas i alla kanaler, både internt och externt. Det kan vara i tidningar, på webben, i pressmeddelanden, reklamkampanjer, utställningar, presenter, osv.
   

Givetvis ska historierna också berättas! Av chefer i fikarummet eller av säljare på kundmöten. En bra historia kommer leva vidare av egen kraft. En medarbetare eller kund som hör en bra historia berättar den gärna för sin granne eller sina vänner.

Ett exempel på storytelling från JG Communications egen repertoar är filmen om Susie’s sushi.

Det är nämligen medarbetarna vi lyssnar bäst på, inte chefen. Det visar Edelmans Trust Barometer.

- Medarbetarna blir hela tiden viktigare, säger Linda Waxin, VD på Edelmans PR Byrå. De här siffrorna visar att personer utanför företagets murar för första gången lägger mer värde i information som kommer från medarbetarna än från cheferna. Att genuint satsa på internkommunikation borde bli det nya svarta.

Undersökningen visar att VD:n har tappat trovärdigheten som talesperson till förmån för ”den vanliga medarbetaren” och ”en person som du själv”,  som 58 respektive 69 procent säger sig ha förtroende för. Det är ökningar med mer än 20 procentenheter. VD:n har samtidigt tappat förtroendet med nio procentenheter till 36 procent.

(Fast VD kan trösta sig med att han/hon inte är den största förloraren i förtroendekriget – det är finansanalytikern som tappar hela 13 procentenheter till 35 procent.)

Dessutom behöver information upprepas för att slå rot. Inte så förvånande i en tid av både fragmentiserat medielandskap och växande skepsis. Sex procent behöver höra ett budskap om ett företag engång för att tro på det – medan hela 63 procent säger att de villa höra budskapet tre till fem gånger för att tro att det är sant.

Läs mer om undersökningen

Vi är en kommunikationsbyrå som skapar relevant dialog med ord, ljud och bild. Det är så vi hjälper våra kunder att nå sina målgrupper, interna som externa. Vi rör oss lika bekvämt i alla kanaler. Det är kundens behov som är vägledande för att hitta de rätta lösningarna.

Vi är en av Sveriges största kommunikationsbyråer och våra drygt 130 konsulter representerar tillsammans 18 nationaliteter. Vi har experter inom strategisk kommunikation likväl som specialister, kreatörer och producenter för alla kommunikationskanaler.

Hör gärna av dig till oss! Kontakta Lars Isaksson, +46 8 588 330 33.